Den 1 juli 2025, trädde den nya socialtjänstlagen (2025:400) i kraft. Lagen som syftar till att skapa en mer långsiktigt hållbar, mer förebyggande och kunskapsbaserad socialtjänst.
De huvudsakliga förändringarna från den tidigare socialtjänstlagen är:
- Mer förebyggande arbete
- Ökad tillgänglighet
- Socialtjänsten får tillhandahålla insatser utan individuell behovsprövning
- Verksamheten ska ske enligt vetenskap och beprövad erfarenhet
- Lagkrav på kontinuerlig uppföljning och planering
- Värdegrund gäller all verksamhet
Läs mer om vikten av fungerande uppföljningsarbete med individen i fokus här.
Det förebyggande arbetet - En nyckel till en bättre socialtjänst
Även om den gamla socialtjänstlagen, från 1980, hade en ambition om att socialtjänsten skulle arbeta förebyggande, blev det aldrig riktigt verklighet. Trots de goda intentionerna lyckades lagen inte fullt ut kommunicera hur viktigt det förebyggande arbetet är. Det är därför en av de mest centrala förändringarna i den nya socialtjänstlagen att lyfta fram och stärka det förebyggande arbetet. Framöver ska förebyggande ses som ett grundläggande förhållningssätt – en proaktiv insats – snarare än bara en av många uppgifter som man tar sig an efter att problem redan uppstått.
Målet är att det proaktiva arbetssättet ska genomsyra hela socialtjänstens verksamhetsområde på samtliga nivåer. Dvs, samhälls-, grupp- och individnivå. Samtliga medarbetare, beslutsfattare och yrkesverksamma ska betrakta sina uppgifter ur en proaktiv synvinkel, dvs. Tänka på vilka åtgärder som skulle kunna förhindra eller motverka att ett problem uppkommer eller förvärras. Detta förebyggande arbete kan då i sin tur leda till att resurserna används mer effektivt och att det lönar sig, inte bara sett till individen, utan också ekonomiskt för samhället. Det skulle för äldreomsorgen exempelvis kunna innebära att äldre personer, med tidigt stöd i hemmet, skulle få möjlighet att bo hemma längre utan att i tidigt stadie behöva flytta till särskilt boende.
Exempel från äldreomsorgen
Samhällsnivå
Inom äldreomsorgen skulle det kunna vara att man tittar på de fysiska miljöerna som de äldre vistas i. Att man bygger eller rustar upp befintliga och designar äldreboenden med naturliga mötesplatser som gemensamhetsutrymmen eller aktivitetsrum för att minska risken för isolering hos de äldre.
Gruppnivå
På gruppnivå skulle det kunna vara att man tillsammans med t.ex. aktivitetssamordnare anordnar, tillsammans med ideella aktörer, och marknadsför regelbundna fysiska aktivitetsgrupper för de äldre. Det skulle kunna vara stavgångsgrupper 1 gång i veckan för att uppmuntra utomhusvistelse, social interaktion och kondition.
Individnivå
På individnivå kan det handla om att jobba aktivt med sysselsättning och sociala kontakter som är meningsfulla för just den individen. Detta kan handla om att personalen regelbundet ordnar en-till-en samtal eller erbjuder en specifik hobby eller intresseaktivitet som är anpassad för just den enskilda individen.
Genom att arbeta på dessa tre nivåer kan äldreomsorgen inte bara erbjuda god omvårdnad, utan också aktivt bidra till att de äldre bibehåller sin hälsa, självständighet och livskvalitet så länge som möjligt.
Förebyggande - men med kunskap i botten
Det förebyggande arbetet handlar inte bara om att uppmärksamma behov och tillsätta tidiga insatser, den nya lagen ställer också tydliga krav på hur det förebyggande arbetet ska utföras - nämligen i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. Detta är avgörande för att insatserna ska bli effektiva, hållbara och att målen med insatsen verkligen fyller sin funktion.
Läs mer om det förebyggande arbetet här.
För det förebyggande arbetet betyder detta bland annat att:
- Val av insatser: När vi designar förebyggande insatser ska vi bygga det på forskning som visar att dessa insatser faktiskt ger resultat. Det handlar om att använda modeller som utvärderats vetenskapligt och bevisats ha god effekt.
- Kontinuerlig utvärdering och utveckling: Kravet på vetenskap och beprövad erfarenhet innebär också att socialtjänsten behöver ha system för att kontinuerligt följa upp och utvärdera sina förebyggande insatser. Viktiga frågor att ställa sig är: Fungerar stavgångsgruppen som tänkt? Minskar den verkligen isoleringen? Uppfylls målen som behoven för insatsen syftar till? Detta är en central del i det systematiska kvalitetsarbetet där det förebyggande arbetet, liksom andra områden, både behöver planeras, följas upp, utvärderas och analyseras, för att ständigt förbättras.
Den nya lagens fokus på bland annat förebyggande arbete och tidigare insatser samt att verksamhetens ska bygga på kunskap och beprövad erfarenhet, är ett tydligt och viktigt steg i riktning mot att kunna arbeta proaktivt, resurseffektivt, evidensbaserat men framförallt för att kunna möta varje individs behov.