Effektiv uppföljning är nödvändigt för att garantera god kvalitet i socialtjänsten. Krav på uppföljning föreslås därför i förslag till ny socialtjänstlag. Det handlar inte bara om att samla data utan om att använda den för att förbättra verksamheten och skapa en mer hållbar socialtjänst.
Vem ansvarar för kvalitet och uppföljning?
Ytterst är det kommunen som ansvarar för att verksamheten är av god kvalitet och att det finns en effektiv uppföljning som säkerställer detta. Men uppföljningsarbetet rör alla som arbetar inom omsorgen. För att verksamheten ska vara av god kvalitet behöver alla bidra i uppföljningsarbetet - genom exempelvis dokumentation och kännedom om mål och kvalitetskrav för verksamheten.
Varför behöver uppföljning bli mer effektiv?
Trots att uppföljning redan är en självklar del i socialtjänsten föreslås i den nya socialtjänstlagen en bestämmelse med krav på systematisk och kontinuerlig uppföljning. Behovet av en lagstadgad skyldighet till uppföljning förklaras med att det idag ofta finns brister när det gäller uppföljningen. Tillsyn och uppföljning visar att det visserligen läggs ned mycket arbete på uppföljning, men att uppföljning ändå inte blir effektiv. Det är ofta mycket som mäts men ibland utan att det ger en bra inblick i hur verksamheten fungerar. Vidare används uppföljningsresultaten inte alltid till förbättringar, samtidigt som förbättringsåtgärder kan genomföras utan analys av vad som är grundproblemet. Det kan därför sammanfattningsvis konstateras att uppföljning ofta behöver bli mer effektiv.
Läs mer: Smartskill och nya socialtjänstlagen
Går det att följa upp “mjuka” värden såsom trygghet, inflytande och gott bemötande?
Många kvalitetskrav och mål i omsorgen är mjuka värden såsom känsla av trygghet och inflytande. Dessa mjuka värden ingår i vad som måste följas upp och säkerställas i omsorgen.
Bygger kommunen en idrottsanläggning så ställs det mätbara krav på alla delar i bygget, alltifrån konstruktion av åskådarläktare till material och storlek på varje balk och skruv. Dessa krav följs sedan upp och om det finns brister så krävs det åtgärder och rättelse.
Tänk på att det inte är mindre viktigt att omsorgen är hållbar och av god kvalitet - än att läktaren på en idrottsanläggning är säker och håller i många år.
Det har tidigare ofta ansetts att det inte går att följa upp omsorg lika effektivt som exempelvis ett byggprojekt. Det har påståtts att det inte går att mäta och följa upp värden som “trygghet”, “inflytande” och “gott bemötande”. Men idag finns det erfarenheter av att det är möjligt att också inom omsorgen bryta ner kvalitetsmål i mätbara faktorer. Exempel på detta finns i Socialstyrelsens kvalitetsindikatorer som används i uppföljning av äldreomsorgen. Frågor som:
- Känner du dig trygg i din bostad?
- Blir du bemött med respekt?
kan ge värdefull information om verksamhetens kvalitet. För att få en effektiv uppföljning är det viktigt hur sådana frågor ställs samt att svaren sammanställs och analyseras på ett så enkelt och effektivt sätt som möjligt.
Några utgångspunkter för mer effektiv uppföljning
- Organisation för uppföljning
- Uppföljningsbara krav och mål
- Verksamhetsnära och ändamålsenlig uppföljning
- Effektiv analys
- Effektiv hantering av brister och konsekvent förbättringsarbete
Organisation för uppföljning
För att en kommun ska kunna säkerställa god kvalitet krävs en genomtänkt organisation för uppföljning. När det gäller utformning av organisationen för uppföljning behöver man bland annat fundera över hur utförarens egenuppföljning kan kompletteras med ett “utifrånperspektiv”. Till de organisatoriska frågorna hör också hur uppföljningsresultat ska tas om hand. Där en fråga är vem som ansvarar för att följa upp att förbättringar och rättelser sker när det behövs.
Uppföljningsbara krav och mål
Utgångspunkterna för kvalitetsmått är vad som anges i lag, föreskrifter samt i kommunens riktlinjer. Dessa mål och krav behöver brytas ner och anpassas till det vardagliga utförandet i respektive insats. Socialstyrelsens kvalitetsindikatorer är som tidigare nämnts bra exempel på hur övergripande kvalitetskrav och värdegrund kan brytas ned i mätbara värden. Här är det viktigt att i förväg analysera vad som ska uppnås genom val av värden och att i förväg också analysera hur utformning av frågor och iakttagelser kan leda till användbara resultat - vad gäller att säkerställa att vissa krav och mål uppfylls
När syftet med uppföljningen är att kontrollera hur en verksamhet fungerar kan frågor och analys behöva hållas relativt enkelt med en tydlig inriktning på syftet.
Verksamhetsnära och konkret uppföljning
För att uppföljning ska bli mer effektiv kan det behövas att den i vissa frågor går mer på djupet än vad övergripande enkäter ofta gör. Att samla in data via nationella och lokala enkäter räcker inte alltid. För att säkerställa svar och iakttagelser kan ofta formen för insamling behöva inriktas på att skapa trygghet genom verksamhetsnära uppföljningar, till exempel i samband med individuppföljningen. Det som behöver eftersträvas är att säkerställa att brukarens uppfattning kommer fram exempelvis genom upplevelse av trygghet i svarssituationen och i att svar anonymiseras.
För att uppföljningsresurser ska räcka till några mer djuplodande frågor kan uppföljning behöva delas upp i en del som är mer översiktlig samt en del som går djupare i vissa frågor som kan variera från år till år. Det innebär att de översiktliga uppföljningarna kompletteras med fördjupningar som det ena året avser, exempelvis hur brukarens inflytande tillgodoses och det andra året hur det fungerar med motivering till aktivitet i det vardagliga arbetet.
Analyser
Uppföljning behöver föregås av analys om syfte och hur resultaten ska tas om hand. Detta är väl så viktigt som att sedan analysera resultaten.
Effektiv hantering av brister och förbättringsarbete
Uppföljning blir meningsfull först när uppföljningsresultaten leder till konsekvenser och och åtgärder i förbättringssyfte. Detta kan vara såväl att brister åtgärdas som att resultaten blir en del i den beprövade erfarenhet som ligger till grund för fortsatt utvecklingsarbete. Detta blir inte minst viktigt med hänsyn till förslaget till just krav på beprövad erfarenhet i den nya socialtjänstlagen.
Uppföljning och nya socialtjänstlagen
I nya socialtjänstlagen föreslås en ny bestämmelse som syftar till uppföljning måste bli mer effektiv. Att använda mätbara indikatorer och verksamhetsnära uppföljning kan vara viktiga delar i metoder för att säkerställa att insatser verkligen utförs med god kvalitet.
Kommunerna har när det gäller att skapa mer effektiv uppföljning en viktig utmaning på vägen till en mer hållbar socialtjänst!
V2.jpg)
