Den 1 februari höll vår expert Christer Hjert (jurist) tillsammans med moderator Fanny Appelgren (socionom) ett webbinarium om systematiskt kvalitetsarbete. Här kommer fem lärdomar från detta event.
1. Säkerställ att det finns tid för det systematiska kvalitetsarbetet
Det viktigaste först: Ni måste avsätta tid för det systematiska kvalitetsarbetet. Detta är en stor utmaning och det är inte ovanligt att många verksamheter gör så kallade “brandkårsutryckningar”. Men det fungerar inte i längden.
För att få kvalitet måste man lägga tid på att få det systematiska kvalitetsarbetet på plats. Det kräver tid, och tid är pengar. Men jag menar, och menar alltid, att det vi lägger ner ekonomiskt på att bygga ett bra system och bra bas kommer vi tjäna igen sen. Jag tror, och detta är en spekulation, att det också blir en attraktivare arbetsplats och enklare att rekrytera, sa Christer.
2. Förstå din verksamhet
Nyckeln till att skapa ett effektivt sätt att arbeta med systematiskt kvalitetsarbete är att förstå sin egen verksamhet, menar Christer. Du behöver förstå vilka resurser, ansvar och mål just din verksamhet har. Saknar du tillräckligt med kunskap om den egna verksamheten är det svårt att jobba med dess kvalitet och systematik. Det finns inte en enhetlig modell som fungerar för alla verksamheter. Din verksamhet är unik, likaså dess förutsättningar, mål och ansvar. Därför behöver ni göra en “invärldsanalys”, det vill säga en ordentlig kartläggning över den egna verksamheten för att förstå den.
3. Förstå syftet med det ni gör
Den andra nyckeln är att förstå vad syftet är med det ni gör.
Karta och kompass är bra, men meningslöst om man inte vet var man ska, sa Christer. Under webbinariet återvände han flera gånger till vikten av att personalen förstår syftet med sitt arbete, vilka metoder som används och varför de används.
– Om den anställda vet vad den ska göra och varför så blir det också en trygghet för anställda - och för brukare, menade han.
4. Lär av flygindustrin - anmäl avvikelser
Vi kan lära oss av flygindustrin, de är världsledande i att rapportera fel och brister. I Sverige finns det mer en rädsla för att den som rapporterar fel själv ska bli anklagad, eller att man inte vågar rapportera av rädsla för att peka ut någons brister. Men, menar Christer, det är viktigt att anmäla dessa (dessutom i vissa fall lag).
Det är även viktigt för ledningen att få kännedom om de brister och fel som finns i en verksamhet, fortsatte han. Det går inte att sitta och gissa. Ledningen kommer inte upptäcka brister och förbättringar. Det är de som arbetar nära brukarna i verksamheten som kommer att upptäcka fel och brister. Och här är det också viktigt att personalen inte börjar agera själva, de måste meddela förbättringspotential.
5. Ledningen måste återkoppla på anmälningar och förbättringsförslag
Det är oerhört viktigt för ledningen att få kännedom om vilka brister och fel som finns i verksamheten. En del i att bli medveten om det och kunna göra är ett förbättringsarbete är att avvikelser anmäls, hanteras och att återkoppling görs. Det är inte endast personal ute i verksamheter som har ansvar att rapportera avvikelser - ledningen och ansvariga personer behöver ta hand om avvikelserna. Det behöver finnas öppenhet och transparens gällande avvikelserna, de som rapporterar avvikelser behöver få återkoppling och när förbättringsinsatser görs behöver personal få information om detta.