De huvudsakliga syftena i de mer genomgripande förslagen till ändringar för den nya socialtjänstlagen är för vård och omsorg till vuxna:
Värdegrunden avseende äldre i nuvarande socialtjänstlag föreslås gälla som mål för all socialtjänst. Den tar sikte på den enskildes rätt till ett värdigt liv och välbefinnande.
Ett värdigt liv kan enligt lagrådsremissen innebära sådant som “respekt för privatliv och kroppslig integritet, självbestämmande, delaktighet, individanpassning, insatser av god kvalitet och gott bemötande, individanpassning och delaktighet, trygghet och säkerhet” (regeringen, lagrådsremissen s. 201).
Målet om ett värdigt liv och välbefinnande innebär i praktiken behov av att utveckla insatser på individuell nivå med uppföljningsbara målformuleringar utifrån behov, förutsättningar och önskemål. Det kan bland annat gälla insatser för att bryta ofrivillig ensamhet.
Förebyggande arbete och kravet på planering är centrala förslag i remissen. Att arbeta förebyggande syftar till att ge enskilda tidigt stöd och på så sätt förhindra eller motverka att problem eller behov av insatser uppstår, förvärras eller blir mer omfattande. På så sätt kan framtida insatsbehov fördröjas. Regeringen anger också att det kan bli en mer effektiv användning av socialtjänstens resurser med tidiga insatser och förebyggande arbete. Därför krävs det att socialtjänsten tidigt identifierar enskildas behov och genomför åtgärder.
Det förebyggande arbetet ska vara en integrerad del av socialtjänstens verksamheter. Det gäller både hur mål formuleras, hur verksamheter planeras och hur det praktiska arbetet utformas efter behov av förebyggande insatser. Insatser kan exempelvis vara:
Det ska bli lättare för enskilda att komma i kontakt med socialtjänsten. Socialtjänsten kan öka tillgängligheten genom exempelvis:
Regeringen vill möjliggöra för socialnämnden att besluta om att en insats ska ges utan individuell behovsprövning. Socialnämnden kan härvid besluta om insatsen ska vara öppen för alla eller att den bara ska vara tillgänglig för vissa grupper och situationer. När detta tillämpas kan den enskilde vända sig direkt till utföraren för att få insatsen. Utföraren ska dock alltid upplysa den enskilde om möjligheten att ansöka om biståndsbedömda insatser.
Socialnämndens möjlighet att besluta att insatser ska ges utan biståndsbedömning gäller inte alla insatser. Följande insatser är undantagna från förslaget:
I lagrådsremissen föreslås att nuvarande bestämmelser om kvalitet kompletteras med en bestämmelse om att socialnämnden fortlöpande ska följa upp verksamheternas kvalitet. Detta mot bakgrunden att uppföljning inte alltid fungerar. Förslag finns också om ny bestämmelse om att all verksamhet ska bedrivas i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. Detta gäller även för insatser utan individuell behovsprövning.
Den nya lagen föreslås få en annorlunda strukturering än nuvarande socialtjänstlag. Uppdelning utifrån olika målgrupper och verksamhetsområden i nuvarande socialtjänstlag föreslås ersättas med en indelning i avdelningar. Många av de nuvarande bestämmelserna föreslås finnas kvar. Den nya socialtjänstlagen är precis som den nuvarande en ramlag.
I remissen föreslås även ändringar gällande vissa begrepp. Exempelvis så ska hjälp, stöd och service ersättas med begreppet insatser.
Bland ändringar i övrigt kan nämnas att det föreslås att målsättningarna i lagen kompletteras med jämställda levnadsvillkor. Detta syftar till att kvinnor och män ska ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter.
Ja, ofta är lagförslaget i en proposition i överensstämmelse med lagrådsremissen, men det kan också ske ändringar. Även om kommunens analyser och planering för omställningen behöver påbörjas, kan det därför vara bra att ha beredskap för att förtydliganden och förändringar kan komma. Detta kan inte minst gälla förslaget om insatser utan individuell behovsprövning som remissinstanserna har haft en del frågor om.